Republikanernas skepsis mot NATO växer – stödet bland amerikaner minskar

Republikanernas stöd för Nato faller snabbt

President Donald Trumps kritiska inställning till Nato är inget nytt. Redan på 1980-talet ifrågasatte han i fullsidesannonser varför USA skulle försvara rika allierade som själva borde stå för sin säkerhet. Nu visar nya siffror att även amerikanska republikaner alltmer tvivlar på Natos betydelse.

Minskande stöd bland republikaner

Enligt Pew Research har stödet för Nato bland republikaner och republikanskt sinnade oberoende sjunkit från 49 procent till 38 procent på bara ett år. I dag anser 60 procent av republikanerna att USA tjänar lite eller inget alls på medlemskapet i Nato. Så sent som 2022 stödde 55 procent av republikanerna alliansen.

Demokraterna och deras väljare är däremot fortsatt starkt positiva till Nato. 82 procent av dem stödjer medlemskapet, en siffra som knappt har förändrats under de senaste fem åren.

Den minskade supporten bland republikaner har fått genomslaget för Nato i USA att falla från 71 procent 2021 till 59 procent idag. Experter menar att detta till stor del beror på Trumps fortsatta skepsis mot militärallianser från kalla kriget.

Trump ifrågasätter Natos relevans än idag

I en intervju nyligen upprepade Trump sin kritik mot Nato och sa att han överväger att dra USA ur alliansen. Han menade att Nato "inte fanns där när vi behövde dem, och de kommer inte att finnas där om vi behöver dem igen".

Redan under sin första mandatperiod ifrågasatte Trump Natos värde. Hans skepticism har dock funnits med sedan länge. I en annons från 1987 skrev han: "Varför ska dessa nationer inte betala USA för de mänskliga liv och miljarder dollar vi förlorar för att skydda deras intressen?"

USA bär den största bördan i Nato

Trots att många Nato-medlemmar nu visar större uppskattning för alliansen, har de under decennier kunnat åtnjuta det amerikanska försvarsparaplyet. USA står för den överväldigande delen av Natos försvar.

Enligt Natos generalsekreterares årsrapport 2025 stod USA för 60 procent av alliansens totala försvarsutgifter förra året, trots att landets ekonomi endast utgjorde 52 procent av Natos samlade BNP. Jämfört med 2020, då USA stod för 53 procent av BNP men 71 procent av försvarsutgifterna, har belastningen minskat något sedan Finland och Sverige anslöt sig till alliansen.

Ojämlikheten i försvarsinsatser syns också i den militära kapaciteten. The Wall Street Journal rapporterade i december 2023 att Storbritanniens militära styrka – Natos främsta europeiska allierade och största försvarsspenderare – endast hade omkring 150 stridsvagnar och ett dussin långräckviddiga artilleripjäser i beredskap. Frankrike hade enligt tidningen ännu färre.

"Natos medlemmar har under lång tid kunnat förlita sig på USA:s militära övermakt. Men när USA:s stöd ifrågasätts, synliggörs obalansen i ansvaret."

Vad betyder detta för framtiden?

Om Trumps skepticism och det minskade stödet bland republikaner fortsätter, kan det få stora konsekvenser för Nato. En amerikansk utträde skulle underminera alliansens trovärdighet och säkerhetsgarantier för Europas länder.

Samtidigt visar undersökningar att majoriteten av amerikaner fortfarande stödjer Nato, även om stödet minskar. Huruvida detta räcker för att upprätthålla alliansens framtid återstår att se.