Trädgränser rör sig – men inte alltid som förväntat

När klimatet blir varmare förväntas trädgränser generellt förflytta sig uppåt. Kallare regioner som tidigare varit för ogästvänliga för träd får nu bättre förutsättningar att hysa skog. Denna förändring syns tydligt i exempelvis Schweiz nationalpark i Graubünden, där trädgränsen är väl synlig.

Men ny forskning, publicerad i tidskriften International Journal of Applied Earth Observation and Geoinformation, visar att verkligheten är mer komplex än så. Mellan åren 2000 och 2020 flyttade sig 42 procent av trädgränserna uppåt, medan hela 25 procent faktiskt rörde sig nedåt.

Global analys utmanar tidigare forskning

Sabine Rumpf, ekolog vid universitetet i Basel, påpekar att många studier om trädgränsers förflyttning ofta fokuserar på begränsade geografiska områden. Majoriteten av studierna baseras på data från Nordamerika, Europa och Himalaya, där forskare har bättre möjligheter att samla in fältdata.

”Men det innebär också att en stor del av jordens yta är kraftigt understuderad. För att råda bot på det är fjärranalysdata ovärderliga. De ger en global bild, även i områden där det saknas fältstudier.”

– Sabine Rumpf, ekolog vid universitetet i Basel

Ny metod ger global överblick

För att få en mer heltäckande bild använde forskarna en världsomspännande bergskartläggning från 2018 med en upplösning på 250 meter. De exkluderade områden med mindre än 10 procent högbergstäckning (där det finns för få träd för att bilda en tydlig trädgräns) och områden med mer än 95 procents trädtäckning (där skogen redan är tät).

För studien definierades trädgränsen som den övre gränsen för träd som är minst tre meter höga. Därefter använde forskarna en modell för att beräkna den potentiella trädgränsen för varje område. På grund av mänsklig påverkan på miljön är den potentiella gränsen ofta högre än den nuvarande.

Vilka områden kan hysa skog?

Modellen tog hänsyn till växtsäsongens längd och medeltemperaturen under växtsäsongen. Om ett område hade en växtsäsong på minst 94 dagar och en genomsnittlig temperatur på minst 6,4 grader Celsius under växtsäsongen, bedömdes det kunna hysa skog. Områden som inte uppfyllde båda kriterierna ansågs ligga ovanför den potentiella trädgränsen.

Fjärranalys avslöjar mönster som tidigare missats

Genom att använda satellitdata och fjärranalys kunde forskarna identifiera trädgränsers rörelser även i avlägsna och svårtillgängliga områden. Resultaten visar att trädgränsers förflyttning inte bara drivs av stigande temperaturer, utan också av andra faktorer som nederbörd, vindförhållanden och mänsklig påverkan.

Vad betyder detta för framtiden?

Studien understryker vikten av att ta ett globalt perspektiv när man studerar klimatförändringarnas effekter på ekosystem. Tidigare antaganden om att trädgränser alltid rör sig uppåt måste omvärderas. Forskningen visar att trädgränsers rörelser är mer komplexa och varierande än man tidigare trott.

För att förstå och förutsäga dessa förändringar krävs fortsatta studier med hjälp av avancerad teknik och global datahantering.