Var man planterar träd avgör klimateffekten – inte bara antalet

En ny studie publicerad i Communications Earth & Environment utmanar den allmänna uppfattningen om att fler planterade träd automatiskt leder till mer kylning av klimatet. Forskare vid ETH Zürich, ledda av postdoktorand Nora Fahrenbach, visar att var träden planteras är avgörande för deras klimatnytta – inte bara antalet.

– Många tror att fler träd alltid är bättre, att en biljon planterade träd automatiskt ger mer kylning. Men så är inte fallet, säger Fahrenbach.

Forskarna jämförde tre olika scenarier för global trädplantering och dess effekter på temperatur fram till år 2100. Det första scenariot innebar plantering av träd på cirka 926 miljoner hektar, främst i tropikerna, vilket resulterade i en global kylning på 0,25°C. Det andra scenariot omfattade 894 miljoner hektar, inklusive stora områden i norra tempererade och polara breddgrader, och gav endast 0,13°C kylning. Det tredje scenariot, som fokuserade på 440 miljoner hektar i tropikerna och subtropikerna, nådde också 0,13°C kylning – trots att det omfattade mindre än hälften av den yta som de andra scenarierna täckte.

Geografin avgör mer än kvantiteten

Resultaten pekar på att platsen för trädplantering spelar en större roll än antalet träd när det gäller att uppnå klimatnytta. Forskarna använde samma parametrar för alla scenarier: träd planterades mellan 2015 och 2070 och förblev sedan stabila fram till 2100.

– Att plantera träd påverkar inte bara den lokala temperaturen utan har effekter över hela världen, säger Fahrenbach. Vissa regioner, som östra USA, Amazonas, Kongobäckenet och östra Kina, identifierades som särskilt gynnsamma för trädplantering. Däremot skulle plantering i norra polarregioner, som Alaska och Sibirien, kunna leda till uppvärmning på grund av förändringar i albedo – hur mycket solljus marken reflekterar.

Biogeokemiska och biogeofysiska effekter

För att förstå de globala effekterna av trädplantering måste man ta hänsyn till både biogeokemiska och biogeofysiska processer. De biogeokemiska effekterna handlar om hur träd absorberar koldioxid från atmosfären, vilket bidrar till att minska växthuseffekten. De biogeofysiska effekterna däremot beror på hur markens yta förändras när träd planteras.

– Om man planterar träd i snörika områden minskar albedo, vilket innebär att marken absorberar mer solljus och värms upp. Detta kan leda till lokala och globala temperaturförändringar, säger Fahrenbach. Effekterna kan även påverka vindmönster och havsströmmar, vilket ytterligare sprider klimatpåverkan.

Forskarna betonar att en kombination av båda effekterna är avgörande för att bedöma om trädplantering leder till nettokyla eller netto uppvärmning. Studien visar att strategisk plantering i rätt områden är nyckeln till att maximera klimatnyttan.