Banker och betaltjänster censurerar – så påverkas yttrandefriheten

Banker och betaltjänster agerar allt oftare som censurens väktare. De granskar porrsajter för att identifiera olämpliga ord och scener, och betaltjänster avgör vad som räknas som desinformation om krig. Ibland kan till och med en kreditförening blockera en donation till en cannabisaktivistgrupp. Vi har nu nått en era där finansiella institutioner används för att tysta kritiska röster.

Rainey Reitman fick en tidig inblick i detta fenomen när hon arbetade för att frita visselblåsaren Chelsea Manning. Kampanjen drevs via organisationen Courage to Resist. År 2011 frös PayPal plötsligt deras konto, och varken Reitman eller organisationens ledare fick något tydligt svar på varför – bara vaga hänvisningar till Patriot Act. Förhandlingar med PayPal hjälpte inte, men uppmärksamhet i media löste problemet.

"När PayPal snabbt ändrade sitt beslut efter att vår pressrelease fått uppmärksamhet stod det klart för mig… Vi hade egentligen inte gjort något fel," skriver Reitman i sin bok Transaction Denied: Big Finance's Power to Punish Speech. "Om det funnits någon juridisk skyldighet att stänga vårt konto hade de inte backat bara för att folk twittrade om oss."

Detta blev starten på Reitmans engagemang i vad hon kallar finansiell censur – ett begrepp som hennes bok beskriver som när banker, betaltjänster och kreditkortsföretag begränsar eller stänger konton för kontroversiella eller marginaliserade röster, trots att de inte brutit mot någon lag. På så sätt blir de ett verktyg för att tysta avvikande och utsatta röster.

Vad är finansiell censur?

"Det är en form av privatiserad censur där banker och betaltjänster agerar som censurinstanser på sätt som staten inte kan göra utan att bryta mot Första tillägget," skriver Reitman, som är en erfaren förkämpe för medborgerliga friheter och medgrundare till Freedom of the Press Foundation. Hon avfärdar invändningar om att begreppet censur bara bör gälla statliga åtgärder.

"Jag tycker att det är en petig och oanvändbar distinktion," skriver hon.

Transaction Denied skildrar hur finansiell censur – även kallad finansiell uteslutning eller debanking – har slagit igenom under de senaste 15 åren. Boken berättar om aktivister, journalister, vapenkritiker, porrskapare, muslimska entreprenörer, cannabisaktivister, erotikförfattare, religiösa frihetskämpar, nakna yogis och många andra som drabbats.

Privata företag är inte skyldiga att samarbeta med vem som helst, så länge de inte diskriminerar på grund av skyddade kategorier som ras, religion eller kön. Det finns inget lagbrott i att en bank stänger ett konto på grund av "dålig stämning", moraliska invändningar eller andra skäl – så länge det inte strider mot antidiskrimineringslagar. Reitman är medveten om detta, men föreslår ändå förändringar.

"Idag kan ingen överleva på kontanter gömda under madrassen. Vi är beroende av betal- och banktjänster för att existera i samhället," skriver hon. Reitman vill se lagändringar som förbjuder finansiella institutioner att stänga konton utan tydlig och rättvis grund.