En hyllad comeback och en ny riktning för skräckgenren
På tredje dagen av Cannes Filmfestival stod premiären av Jane Schoenbruns "Teenage Sex and Death at Camp Miasma" i rampljuset. Filmen, som släpps senare i sommar av Mubi, hyllades redan under premiären i kategorin Un Certain Regard.
Schoenbrun, känd för sin tidigare A24-film I Saw the TV Glow, har skapat en kärleksförklaring till 1980-talets slasherfilmer. Samtidigt är det en djupgående skildring av transupplevelser. Rollistan inkluderar Hannah Einbinder, Gillian Anderson, Eva Victor, Zach Cherry, Sarah Sherman, Jasmin Savoy Brown och Jack Haven.
Filmen följer en filmregissör (Einbinder) som anställs för att regissera en remake av den långlivade serien Camp Miasma. Uppdraget blir än mer komplicerat när hon försöker övertala den tillbakadragna stjärnan Anderson – som spelade "final girl" i originalfilmen – att delta.
Nio minuter av stående ovationer
Reaktionerna var överväldigande. Enligt uppgift varade den stående ovationen i nio minuter, och Einbinder ska ha försökt tacka skådespelarna och crew under tre av dessa minuter. Anderson och Schoenbrun deltog också och presenterade filmen tidigare under kvällen.
"Det är svårt att helt acceptera, än mindre fullt ut förstå, en ny lära vid första mötet. Men det är just det som gör verk som Schoenbruns så speciella – de präglas av en generös anda av inbjudan. Lägg märke till deras säkra och vilda våglängd, och se hur fjällen faller från dina ögon."
AI och framtidens filmskapande
Under festivalens tredje dag presenterades också en ny AI-baserad filmplattform. Den lovar att revolutionera hur filmer skapas, distribueras och konsumeras. Diskussionerna om AI:s roll inom filmindustrin blev alltmer intensiva.
Debatt om översvallande applåder
Samtidigt kritiserades de allt längre stående ovationerna som blivit en tradition vid Cannes. Steve Pond, skribent för TheWrap, menar att dessa applåder har förändrat festivalens dynamik.
"Förr räckte det med anteckningsblock och penna för att rapportera från en premiär vid Cannes. Idag krävs dessutom en stoppur-app på iPhonen."
Pond påpekar att fyra minuters stående ovation numera ses som ett tecken på svaghet. Om publiken inte applåderar tillräckligt länge, ifrågasätts filmens kvalitet.
Han menar att denna utveckling riskerar att förvandla festivalen till en tävling i överdriven hyllning snarare än konstnärligt utbyte.
En festival i förändring
Cannes Filmfestival fortsätter att vara en mötesplats för innovation och tradition. Med nya verktyg som AI och samtida teman som transupplevelser och genus, speglar årets festival en bransch i snabb förändring.