Demokraterna måste svara på denna avgörande fråga inför valet

En existentiell utmaning för Demokratiska partiet

Under hösten 2024 präglades presidentvalskampanjen av rapporter om hur vicepresident Kamala Harris tonade ner tidigare ståndpunkter. Många på vänsterkanten reagerade upprört, men frågan var egentligen irrelevant. Att en demokratisk kandidat tonar ner sin retorik är ingen nyhet. Det verkliga problemet var något annat: utan kontroll över Högsta domstolen skulle inga policyförslag, stora som små, kunna genomföras.

Den konservativa majoriteten i domstolen har under de senaste åren systematiskt underminerat Demokratiska partiets förmåga att styra. Genom juridiska manövrer har de skaffat sig veto-rätt över lagstiftning och verkställande åtgärder som inte passar deras agenda. Nu riktar de in sig på att inskränka den demokratiska väljarkårens inflytande. Detta är en existentiell kris som alla demokratiska kandidater till federala ämbeten måste ta ställning till.

Högsta domstolen som politiskt maktinstrument

Chief Justice John Roberts har nyligen kritiserat den allmänna uppfattningen om domstolen som politiskt färgad. ”De ser oss som politiska aktörer, vilket jag inte håller med om”, har han sagt. Men verkligheten talar ett annat språk. Domstolens agerande, från att avskaffa Chevron deference till att tillämpa major questions doctrine, visar tydligt att den fungerar som en förlängd arm för den konservativa agendan.

Beslutet i fallet Loper Bright Enterprises v. Raimondo 2024 är ett tydligt exempel. Genom att avskaffa den rättsliga princip som gett den verkställande makten möjlighet att tolka lagar på ett flexibelt sätt, har domstolen effektivt blockerat Demokratiska partiets möjligheter att genomföra sin politik. Istället för att använda den federala statsmakten för att stärka samhället, använder den konservativa majoriteten den för att underminera den.

En ny doktrin som gynnar republikaner

Major questions doctrine är en relativt ny juridisk konstruktion som ytterligare förstärker domstolens makt. Den innebär att domstolen kan ogiltigförklara lagstiftning eller regleringar som anses vara av ”stor betydelse” utan tydligt stöd i lagen. Denna doktrin har redan använts för att blockera viktiga initiativ, såsom klimatpolitik och hälsovårdsreformer.

För Demokratiska partiet handlar denna utveckling om mer än bara policy. Det handlar om partiets överlevnad. Om inget görs för att förändra domstolens sammansättning eller mandat, kommer den konservativa majoriteten att fortsätta att blockera demokratiska initiativ under överskådlig framtid. Det är därför avgörande att alla demokratiska kandidater inför valet kan svara på frågan: Hur kommer ni att förändra Högsta domstolen?

"Den konservativa majoriteten i Högsta domstolen har inte bara tolkat lagen – de har omskrivit den för att passa sin egen politiska agenda. Om Demokratiska partiet inte agerar nu, kommer de att förlora makten att styra landet."

Vad krävs för att vända trenden?

För att motverka den konservativa dominansen i Högsta domstolen finns det flera möjliga åtgärder. En är att utöka antalet domare, en strategi som tidigare använts för att balansera makten. En annan är att genomföra reformer som begränsar domstolens möjligheter att ogiltigförklara lagar på vaga grunder. Oavsett vilken väg som väljs, måste Demokratiska partiet presentera konkreta förslag inför valet.

Tiden är knapp. Nästa presidentval närmar sig, och med det ökar pressen på kandidaterna att presentera tydliga svar. Om de misslyckas riskerar Demokratiska partiet att förlora sin förmåga att styra landet under lång tid framöver.