Lärare förlorar rättsstrid om regnbågsflagga i klassrummet

En lärare vid namn Doe vid Little Miami School District i Ohio har förlorat en rättslig strid efter att ha tvingats ta ner en flagga med budskapet "Hate Has No Home Here" och regnbågsflaggor från sitt klassrum. Beslutet fattades av domare Matthew McFarland i en dom från den 12 juni 2026.

Läraren hade under fyra år visat flaggan i klassrummet, som bland annat inkluderade den klassiska regnbågsflaggan för HBTQ+-personer och den transflaggan. I januari 2025 antog Ohios lagstiftande församling H.B. 8, Ohio Parent's Bill of Rights, som ger föräldrar rätt att granska undervisningsmaterial som innehåller sexuella eller könsrelaterade inslag. I oktober 2025 införde skoldistriktet en policy baserad på lagen.

I februari 2026 begärde skolstyrelsens ordförande, David Wallace, att läraren skulle ta ner flaggan. Skolans rektor motsatte sig dock att beordra borttagandet. Läraren skickade därefter ett försvarande mejl, och även skoldistriktets rektor stödde läraren. Trots detta röstade skolstyrelsen den 25 februari 2026 med 4-1 för att flaggan skulle tas ner, med hänvisning till H.B. 8 och den nya policyn. Läraren följde beslutet och tog ner flaggan.

Läraren har nu vänt sig till domstolen och begärt en förklarande dom som fastställer att skoldistriktet kränkt hans yttrandefrihet genom att beordra flaggans borttagande. Domstolen avslog dock begäran om att få driva målet under pseudonym, då lärarens identitet redan var offentlig.

Domstolen: Identiteten är redan offentlig

Enligt domstolen är det generellt sett ovanligt att tillåta parter att driva mål under pseudonym, eftersom det strider mot principen om öppna rättsprocesser. Undantag kan göras om integritetsintresset överväger den allmänna rättsprincipen. Läraren hävdade dock att hans identitet riskerade att leda till trakasserier och hot om han avslöjades offentligt.

Domstolen konstaterade dock att lärarens identitet redan hade spridits offentligt. Läraren hade tidigare uppgett att hans personliga information hade publicerats utan hans samtycke på nätet, så kallad doxxing. Skoldistriktet menade dock att detta talade emot lärarens begäran om anonymitet, eftersom hans identitet redan var känd.

Läraren hade själv uppgett att hans personuppgifter och kommunikation med skolan hade spridits vidare via allmänna handlingar. Domstolen konstaterade därför att lärarens intresse av anonymitet var svagt, eftersom identiteten redan var offentlig. Dessutom hade läraren inte kunnat påvisa några konkreta hot eller risker kopplade till offentliggörandet av hans namn, titel eller fotografi.

"En parts intresse av anonymitet försvagas när anonymiteten redan har äventyrats."

Domstolen slog fast att lärarens identitet var känd för allmänheten och att en pseudonym inte skulle förhindra ytterligare spridning av informationen. Därmed avslogs begäran om att driva målet under pseudonym.