En underrättelsedirektör som missbrukar sitt uppdrag

Under en möte i Vita husets situationsrum om Irans krig, som Donald Trump sammankallade på lördagen, saknades en central person: underrättelsedirektör Tulsi Gabbard. Bland de närvarande fanns vicepresident JD Vance, utrikesminister Marco Rubio, försvarsminister Pete Hegseth och CIA-chefen John Ratcliffe. Gabbards frånvaro var ingen slump – hon är ofta inte inbjuden till avgörande säkerhetsdiskussioner.

Varför exkluderas Gabbard?

Gabbards roll som underrättelsedirektör handlar formellt om att övervaka 18 underrättelseorganisationer. Men hennes värde för Trump ligger inte i hennes kompetens eller erfarenhet, utan i hennes villighet att använda underrättelser som vapen mot politiska motståndare. Hennes agerande har satt en farlig prägel på amerikansk politik.

De hemliga dokumentens skandal

Under sommaren släppte Gabbard hemligstämplade dokument som hon påstod bevisade att president Barack Obama, CIA-chefen John Brennan och andra hade begått "förräderi". Hon anklagade dem för att ha fabricerat underrättelser om Rysslands inblandning i valet 2016 för att gynna Trump. Verkligheten var en annan: flera utredningar, inklusive Robert Muellers, har bekräftat att Ryssland aktivt försökte påverka valet till Trumps fördel.

Gabbards handlingar var inte bara felaktiga – de var direkt farliga. Hon använde opålitlig information för att smutskasta demokratiskt valda ledare och uppmanade till åtal mot dem. Trump gick ännu längre och publicerade en AI-genererad video där FBI-agenter arresterade Obama och kastade honom i fängelse. I videon knäböjer Obama inför Trump.

"Aldrig tidigare har underrättelser missbrukats så öppet för rena politiska syften."

Förödande konsekvenser för förtroendet

Gabbards agerande ledde till att Justitiedepartementet inledde en brottsutredning mot Brennan och andra, som fortfarande pågår. Dessutom publicerade hon en hemlig rapport som hävdade att Hillary Clinton led av "intensifierade psykiska problem" och använde "kraftiga lugnande medel". Rapporten baserades på rysk underrättelseinformation från 2016, som tidigare hade bedömts som opålitlig av både FBI och underrättelsetjänsten.

Detta är inte bara en fråga om politisk manipulation – det är ett direkt hot mot demokratins grundvalar. När underrättelser används som vapen för att förfölja politiska motståndare, undermineras förtroendet för hela det amerikanska systemet.

En farlig trend

Gabbards agerande är en del av en större trend där underrättelser allt oftare utnyttjas för politiska syften. Denna utveckling riskerar att försvaga USA:s demokratiska institutioner och skapa en miljö där sanningen blir underordnad maktens intressen.