USA:s försiktiga balansgång: Mellan avhållsamhet och hårda hot mot Iran

USA:s försiktiga hållning efter Irans attacker

Vid en presskonferens på Pentagon igår, efter Irans attacker mot Förenade Arabemiraten, meddelade USA:s överbefälhavare att Irans agerande låg "under tröskeln för att återuppta stora stridsoperationer". Beskedet speglar en medveten försiktighet – trots Irans provokationer undviker USA att dras in i ett nytt fullskaligt krig.

Irans utrikesminister varnade samtidigt USA och Förenade Arabemiraten för att "inte låta sig dras in i en ny konflikt av illasinnade aktörer". Men vem dessa aktörer är förblev oklart. The New York Times kritiserade dock USA:s hållning och hävdade att Vita huset "insisterar på att kriget mot Iran är över – trots att missiler flyger". Enligt tidningen speglar uttalandena en verklighetsfrånvänd inställning snarare än ett medvetet val att avstå från maximal respons.

President Donald Trump hade tidigare klargjort att en blockad av Hormuzsundet skulle betraktas som ett brott mot vapenvilan. Men verkligheten är sällan svart eller vit, och ibland används hårda ord som förhandlingstaktik. Det är troligt att Trump har mjukat upp sina tidigare hårda linjer, som till exempel krav på regimens fall, och att administrationen aktivt försöker undvika en utdragen konflikt.

Hot och motsägelsefulla budskap

Under tiden fortsatte Trump att skicka motsägelsefulla signaler. På Twitter skrev han att Iran måste gå med på att upphöra med "det som redan har avtalats", annars "börjar bombningarna". En formulering som snabbt spreds och väckte frågor om USA:s egentliga strategi.

Ny front i kriget mot läkemedel: SSRIs i skottgluggen

Samtidigt öppnar USA en ny front i kriget mot läkemedel – men inte mot narkotika, utan mot antidepressiva läkemedel som SSRI-preparat. Hälsominister Robert F. Kennedy Jr. meddelade igår flera federala initiativ för att minska förskrivningen av läkemedel som Zoloft, Lexapro och Prozac.

Enligt uppgifter tar nu en av sex vuxna amerikaner SSRI-medicinering. Kvinnor är överrepresenterade bland användarna, och användningen har ökat kraftigt de senaste decennierna. Mellan 1988–1994 och 2005–2008 ökade användningen bland både tonåringar och vuxna med nästan 400 procent, enligt en granskning från 2011. Sedan dess har siffrorna fortsatt att stiga.

Kennedy betonade under ett toppmöte om psykisk hälsa och övermedicinering att "psykofarmaka har sin plats, men de ska inte längre vara det självklara valet". Han efterlyste full transparens och tydliga planer för utsättning när läkemedlen inte längre behövs. Bland de biverkningar som Kennedy nämnde – och som långvariga användare länge rapporterat – finns bland annat viktuppgång, minskad sexuell lust och ökad risk för självmordstankar hos unga.