Elförsörjningen i kris: Har den traditionella modellen spelat ut sin roll?

Vad är egentligen ett elbolag? Och vad förväntas det göra? Frågorna har aldrig varit mer aktuella. Politiker, tillsynsmyndigheter, företagsledare och forskare diskuterar nu det så kallade regleringsavtalet – den modell som styrt elbranschen i decennier, kanske till och med ett århundrade.

Under den senaste veckan har två händelser tydligt visat att elbranschen står inför en avgörande förändring. I Pennsylvania skrev guvernör Josh Shapiro ett brev till delstatens energibolag, inklusive vatten- och gasleverantörer, där han fastslog att ”20-talets modell för energiförsörjning är trasig”. Han pekade på kraftigt ökade kostnader och höjda avgifter som delvis berodde på bolagens egna beslut och ekonomiska prioriteringar, bland annat genom höga avgiftsförfrågningar under senare år.

Samtidigt, under Berkshire Hathaways årliga bolagsstämma, tog den nye vd:n Greg Abel upp frågan. Han menade att elbranschen står inför en avgörande vändpunkt. ”Utmaningen? Det är regleringsavtalet”, sa Abel och förklarade branschens affärsmodell:

”Vi lämnar vårt kapital – Berkshires kapital – i dessa bolag. Ofta återinvesterar vi delar av vinsten i verksamheten. Tillbaka får vi en specifik avkastning som regleras. På lång sikt har det varit en balanserad och rättvis modell.”

Men Abel varnade: modellen håller på att bli alltmer ansträngd. Problemet är att elbolagen har stora investeringsbehov – både för att ersätta gammal infrastruktur och möta nya krav – samtidigt som tillsynsmyndigheter och politiker vill hålla nere avgifterna för konsumenterna.

Abel var tydlig: ”Om vi inte ser den här balansen, drar vi tillbaka vårt kapital från dessa bolag.”

Ett exempel är PacifiCorp, ett dotterbolag till Berkshire Hathaway som verkar i västra USA. Bolaget har drabbats av höga skadeståndskrav relaterade till skogsbränder, framför allt i Oregon. För att hantera detta har PacifiCorp försökt få igenom lagstiftning i flera delstater för att begränsa ansvaret för skogsbränder. I början av året beslutade man dessutom att sälja tillgångar värt nästan 2 miljarder dollar i Washington, med hänvisning till ”motstridiga politiska beslut i de sex delstater där PacifiCorp verkar” som skapat extraordinära påfrestningar och hotat bolagets förmåga att leverera pålitlig och kostnadseffektiv el.

Kreditvärderingsinstitut har hotat med nedgraderingar av PacifiCorps kreditbetyg efter stora jurybeslut till förmån för skogsbrandskador i Oregon. Washington är dessutom en delstat med ambitiösa klimatmål och energipolitiska mekanismer som PacifiCorp motsätter sig, eftersom de menar att de skulle driva upp kostnaderna för kunder i andra delstater.

I hela USA växer frustrationen över höga elpriser, men elbolagen menar att de ställs inför omöjliga krav för att kunna driva verksamheten lönsamt. I västra USA är de höga kostnaderna kopplade till skogsbränder som hotar bolagens existens. I Kalifornien gick till och med det stora energibolaget PG&E i konkurs till följd av skogsbrandsskador. På östkusten är oron över elpriserna också stor, men av andra skäl.