Elitpanik och jakten på att reglera desinformation – en global trend 2024

Elitpanikens framfart under 2024

En ny bok kartlägger hur rädsla bland makteliten driver regeringar att reglera yttranden som de anser skadar samhället – från desinformation till konspirationsteorier. År 2024 nådde denna trend sin höjdpunkt, ett år då nästan 2 miljarder människor, hälften av världens vuxna befolkning, deltog i val. Bland dessa fanns USA, EU, Frankrike, Storbritannien, Brasilien, Indonesien, Sydafrika, Taiwan, Mexiko och Indien.

Trots det stora valdeltagandet präglades stämningen av oro snarare än optimism. The New York Times varnade i januari 2024 för att "falska berättelser och konspirationsteorier har utvecklats till ett globalt hot" och att artificiell intelligens förvärrat spridningen av desinformation. Experter beskrev en "perfekt storm" av desinformation som riskerade att underminera fria och rättvisa val.

AI och desinformationens nya era

Den europeiska digitala observatoriet European Digital Media Observatory (EDMO), finansierat av EU, varnade för att desinformationskampanjer blivit ett utbrett fenomen. En anonym EU-tjänsteman beskrev hotet som en "tsunami av desinformation":

"Det är som att vi har drabbats av en smitta. Det är en tyst mördare."

EU:s vice ordförande Věra Jourová gick ännu längre och jämförde AI-genererade deepfakes av politiker med en "atombomb som kan förändra väljarnas preferenser".

EU:s hårda motdrag inför valet

För att möta hotet skickade Europeiska kommissionen hotfulla brev till sociala medieplattformar och aktiverade krisenheter. Syftet var att förhindra försök att ifrågasätta valresultatens legitimitet under veckorna efter valet. I maj 2024, inför EU-parlamentsvalet, lovade kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att prioritera ett nytt "europeiskt demokratisk sköld" för att bekämpa utländsk inblandning.

Denna sköld skulle bland annat inkludera:

• Identifiering av skadlig information och propaganda
• Snabb borttagning och blockering av sådant innehåll på digitala plattformar
• Utökade åtgärder enligt Digital Services Act

Förslaget bygger vidare på de akutåtgärder EU redan infört, såsom förbudet mot ryska statsmedier som RT och Sputnik efter Rysslands invasion av Ukraina 2022. Kommissionen klargjorde redan i mars 2022 att sociala medier måste förhindra spridning av innehåll från dessa medier – även om det publicerats av användare.

En global trend med djupgående konsekvenser

Denna utveckling speglar en bredare global trend där regeringar alltmer använder sig av regleringar för att kontrollera informationsflödet. Kritiker varnar dock för risken att sådana åtgärder kan inskränka yttrandefriheten och skapa en farlig prägel av censur under demokratins namn.