En religiös sekt skövlar tropiska skogar i Bolivia – varför?

Bolivia tappar skog i snabb takt – och det påverkar hela planeten

Satellitbilder visar hur skogarna i östra Bolivia har minskat kraftigt sedan 1984. Den största orsaken är utvidgad jordbruksmark. Under de senaste decennierna har vilda bränder, bönder och boskapsuppfödare skövlat miljontals hektar tropisk skog världen över. Störst förluster har skett i Brasilien, Demokratiska republiken Kongo och Indonesien.

Men på senare år har Bolivia klättrat upp på listan över länder med störst skogsförlust. Enligt en ny analys från University of Maryland och World Resources Institute (WRI) förlorade landet 1,5 miljoner hektar urskog 2025 – endast Brasilien hade större förluster. Det motsvarar nästan hela ytan av Delaware. De drabbade områdena ingår i viktiga ekosystem som Amazonas och Chiquitanos torra skogar, hem till hotade arter som den sällsynta manvargen – som egentligen är en hundart – och stora mängder lagrad koldioxid.

När träden huggs ner släpps den lagrade koldioxiden ut snabbt, vilket accelererar klimatförändringarna. Faktum är att de årliga koldioxidutsläppen från tropisk avskogning överstiger hela EU:s utsläpp.

Boskap och soja – de största drivkrafterna bakom avskogningen

I likhet med andra tropiska länder sker avskogningen i Bolivia främst för att ge plats åt boskapsuppfödning och jordbruk. Ofta används eld för att rensa marken, och på grund av torkan som förvärras av klimatförändringarna sprider sig bränderna lättare och förstör ännu mer skog.

Men det som gör Bolivia unikt är vem som står bakom mycket av den senaste tidens skogsförstörelse: en religiös sekt. En vit religiös grupp har visat sig spela en central roll i avskogningen, enligt experter. Den främsta orsaken till skogsskövlingen är boskapsuppfödning, eftersom det ofta är billigare att köpa skogsmark och avverka än att köpa redan avverkad mark. Dessutom riskerar markägare att förlora sin mark om de inte kan bevisa att de använder den "produktivt", till exempel genom att föda upp boskap för köttproduktion.

En annan stor orsak till avskogningen är den snabba expansionen av sojaodlingar, Bolivias största exportgröda. Mellan 2001 och 2021 förstörde sojaodlingar omkring 2,2 miljoner hektar skog – en yta motsvarande Puerto Rico, enligt en rapport från Amazon Conservation Association.

Sektens roll i skogsskövlingen

Daniel Larrea, programchef för vetenskap och teknik vid den bolivianska miljögruppen Conservación Amazónica, förklarar att boskapsuppfödning är den främsta orsaken till avskogning i Bolivia. "Det är ofta billigare att köpa skogsmark och avverka än att köpa redan avverkad mark. Dessutom riskerar markägare att förlora sin mark om de inte kan bevisa att de använder den produktivt, till exempel genom att föda upp boskap för köttproduktion."

Sektens inblandning har uppmärksammats av forskare och miljöorganisationer. De menar att sektens verksamhet drivs av ekonomiska incitament snarare än religiösa övertygelser, även om gruppen själv hävdar motsatsen. Sektmedlemmarna köper upp stora markområden, avverkar skogen och etablerar boskapsfarmer eller sojaodlingar för att generera inkomster.

Klimatkrisen och framtiden för Boliviens skogar

Forskare varnar för att den accelererande avskogningen i Bolivia kommer att få allvarliga konsekvenser för både den lokala miljön och det globala klimatet. Ursprungs- och hotade arter förlorar sina livsmiljöer, och koldioxidutsläppen ökar.

Trots att Bolivia har lovat att minska avskogningen genom internationella avtal, fortsätter skövlingen i snabb takt. Experter menar att det krävs starkare lagstiftning och bättre kontroll för att stoppa förödelsen. "Om vi inte agerar nu kommer vi att förlora en av planetens viktigaste ekosystem för gott," säger en talesperson för WRI.

Vad kan göras?

För att bromsa avskogningen i Bolivia krävs flera åtgärder:

• Stärkt lagstiftning: Skärpta regler för markanvändning och hårdare straff för olaglig avskogning.
• Stöd till hållbart jordbruk: Incitament för bönder att odla på redan avverkad mark istället för att hugga ner ny skog.
• Övervakning och transparens: Bättre satellitövervakning och offentlig rapportering av avskogningen.
• Internationellt samarbete: Stöd från andra länder och organisationer för att skydda Boliviens skogar.