En bonde plockar majs 2021 på en gård i Correntina, Bahia, Brasilien, där torka och hetta hotar skördarna. | Dado Galdieri/Bloomberg/Getty Images
Under april 2024 drabbades stora delar av Brasilien av en intensiv värmebölja som varade i fem dagar. Temperaturen i centrala och södra regioner steg till extrema nivåer. Många drabbades dessutom av en tidigare värmebölja som hade slagit till mot södra Brasilien redan i mars. I Rio de Janeiro nådde värmeindexet 62 grader Celsius – det högsta på ett decennium. Dessa händelser ingår i en långvarig och allvarlig värmecykel som har slagit mot ett av världens största jordbruksländer under flera år.
Skördarna av soja och majs, två av Brasiliens viktigaste grödor, minskade i sydöstra stater som São Paulo. Även jordnötter, potatis, sockerrör och arabiskt kaffe drabbades av omfattande förluster. I centralvästra delen av landet led grisar av allvarlig värmebelastning under stora delar av året. När en kallfront blockerades av den ihållande värmen och orsakade kraftiga regn och översvämningar i delstaten Rio Grande do Sul, rubbades försörjningskedjan för rosa räkor i hela Brasilien.
Denna utveckling dokumenteras i en ny gemensam rapport från Världsmeteorologiska organisationen (WMO) och FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO). Rapporten, som kombinerar väderdata med jordbruksstatistik, spårar hur extrem värme påverkar det globala jordbruket och ger förslag på hur mat ska produceras i en värld där extrem värme blir normen.
Brasilien i fokus – men flera länder drabbas
I rapporten analyseras Brasilien som enda land i detalj. Landets export är särskilt utsatt för stigande temperaturer och de skiftande väderfenomenen El Niño och La Niña. Men även andra länder nämns i den 94-sidiga rapporten.
Författarna pekar bland annat på hur uppvärmningen av haven utanför Chile 2016 orsakade massiva algblomningar som dödade uppskattningsvis 100 000 ton odlad lax och öring – den största händelsen av sin typ inom akvakultur någonsin.
I USA:s nordvästra Stillahavsregion förlorades hela skördar av hallon och björnbär under en extrem värmebölja 2021. Julgranar drabbades av 70 procents minskning av virkesvolymen, och kombinationen av extrem värme, torka och skogsbränder ledde till att skogsarealen som brann ökade med 21–24 procent i Nordamerika samma år.
Efter en rekordvarm sommar i Indien 2022 minskade veteskördarna i över en tredjedel av landets delstater med 9–34 procent. Djur som drabbades av värmebelastning producerade upp till 15 procent mindre mjölk, och skördarna av kål och blomkål halverades. I våras i Kirgizistans Ferganabergen, ett område känt för sina eviga snöfält, steg vårtemperaturerna med 50 grader över det normala.
Extremväder förändrar matproduktionen globalt
Rapporten slår fast att klimatförändringarna inte längre är en framtida fara, utan en pågående kris som redan påverkar matproduktionen. Författarna varnar för att extrema väderförhållanden kommer att bli allt vanligare och kräver omedelbara åtgärder för att säkra livsmedelsförsörjningen.
– Vi ser redan nu hur klimatförändringarna slår mot jordbruket på flera kontinenter. Om vi inte agerar nu kommer konsekvenserna att bli ännu allvarligare, säger en talesperson för WMO.
"Extremväder är inte längre undantag – det är den nya normalen. För att säkra matförsörjningen måste vi anpassa jordbruket till ett förändrat klimat."