Europa bygger eget DARPA för att möta drönarhotet

Tyskland och Sverige har slagit sina innovationers händer för att möta en växande säkerhetsutmaning: hotet från fientliga drönare. SPRIND, Tysklands federala innovationsmyndighet för banbrytande lösningar, och Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet, har traditionellt sett arbetat skilda vägar. Men de gemensamma utmaningar som världen står inför har nu fört dem samman för att stödja europeiska team som utvecklar system för att skydda flygplatser, kärnkraftverk och civila anläggningar.

Ett av dessa team leds av Martin Saska, robotikprofessor vid Tjeckiens tekniska universitet i Prag. Hans arbete med anti-drönarteknik är ett av flera projekt som får stöd från de två myndigheterna. Syftet är större än att bara stödja enskilda företag – det handlar om att ge Europa en konkurrensfördel i en tid av förändrade allianser.

En rapport av Mario Draghi om europeisk konkurrenskraft visade tydligt att Europa halkar efter när det gäller att snabbt och effektivt omsätta radikala idéer till marknadsprodukter. Samarbetet mellan SPRIND och Vinnova, som formaliserades förra året, är ett medvetet försök att vända denna trend.

«Vi måste ha ett fundamentalt annorlunda sätt att finansiera innovation om vi vill se andra resultat», säger Jano Costard, chef för utmaningar på SPRIND. «Om vi bara hade kopierat vad alla andra gör, vad skulle då vårt mervärde vara?»

Båda myndigheterna är inspirerade av DARPA, den amerikanska försvarsmyndigheten som bland annat ligger bakom internets och GPS:ens utveckling – men utan det militära ramverket. SPRIND, grundat 2019 och verksamt sedan 2020, har fått ovanlig juridisk frihet att spendera pengar. En tysk lag från 2023 tillät myndigheten till och med att ta aktieposter i startups, något som de flesta tyska offentliga organ inte kan göra. Vinnova, som funnits i över 20 år, har sedan länge använt en liknande strategi.

Sverige, med en befolkning på endast tio miljoner, har under det senaste decenniet genomfört fler än 500 börsintroduktioner – fler än Tyskland, Frankrike, Spanien och Nederländerna tillsammans. «Hela Europa måste investera mer i radikala genombrottsinnovationer, och vi måste också hitta sätt att verkligen stödja skalbarhet», säger Darja Isaksson, generaldirektör för Vinnova. Målet är att «göra det enkelt för privata riskkapitalister att upptäcka och investera i dessa projekt».

Valet att inleda samarbetet kring drönarteknik är ingen slump. Utöver drönarnas centrala roll i konflikter i Mellanöstern har upprepade drönarobservationer över europeiska flygplatser under 2025 skakat regeringar. Det växer också oro kring användningen av rysk och kinesisk hårdvara i kritisk infrastruktur, vilket gör anti-drönarteknik till en prioritet för europeiska polis- och militärstyrkor.

Utmaningen är dock att Europas drönarsektor är kraftigt fragmenterad. Costard menar att utan en samordnad efterfrågan från medlemsstaterna kommer inget enskilt startupföretag att kunna bygga en hållbar verksamhet inom området. «Om varje polisstyrka som vill köpa drönaravskjutningssystem ställer olika krav, blir det en mardröm för alla små startups», säger han.

För grundare som Saska, vars företag EAGLE.ONE utvecklar drönor som jagar andra drönor, har myndigheternas stöd gjort en påtaglig skillnad. Att vinna en utmaning från SPRIND 2024, säger han, «var avgörande för att vi kunde fortsätta utvecklingen».