Gamla tekniker kan stoppa nästa luftburna pandemi

Under de senaste decennierna har världen drabbats av flera luftburna pandemier, från svininfluensan till Covid-19. Nu pekar forskning på en gammal, men effektiv teknik som kan hjälpa till att stoppa nästa stora utbrott innan det hinner sprida sig: glykolångor.

Glykoler är organiska föreningar som sedan länge används inom en rad industrier. De finns i allt från kosmetika och matförpackningar till kylarvätska och tandkräm. Men deras förmåga att oskadliggöra virus och bakterier i luften har fått forskare att återupptäcka potentialen hos denna teknik.

När glykoler förångas i inomhusluften inaktiverar de snabbt virus, bakterier och svampsporer – även vid mycket låga koncentrationer. Ångorna är osynliga, luktfria och smaklösa, vilket gör dem till ett diskret men effektivt vapen mot luftburna smittor.

Billig och lätt att implementera

En av de mest lovande glykolerna för denna typ av tillämpning är trietylenglykol (TEG). Forskning visar att det endast kostar mellan 10 och 50 cent per dag att skydda ett rum på 1 000 kvadratfot med TEG-ångor. Jämfört med andra desinfektionsmetoder är detta en mycket låg kostnad.

Enligt Curtis Donskey, infektionsläkare och forskare vid Cleveland VA Medical Center, är glykolångor särskilt effektiva mot höljeförsedda virus som SARS-CoV-2, influensa och Ebola. Deras förmåga att inaktivera patogener i luften och på ytor har visats i flera studier.

Historiska framgångar – och en ny chans

Redan på 1940-talet genomfördes studier som visade på glykolers potential. I en undersökning utförd på ett barnsjukhus under tre vintrar (1941–1944) minskade antalet förkylningar med 96 procent i de avdelningar där glykolångor användes jämfört med kontrollavdelningar. Patienterna i de behandlade avdelningarna hade också 90 procent färre fall av trakeobronkit, mellanöroninflammationer och akut faryngit.

Även om dagens forskningsmetoder skiljer sig från de som användes för 80 år sedan, visar resultaten ändå på den potentiella nyttan med tekniken. Jacob Swett, grundare av den ideella organisationen Blueprint Biosecurity som arbetar med pandemiförebyggande, säger:

"Tiderna förändras, och därmed också forskningsstandarderna. Men resultaten från den här tiden visar ändå var potentialen ligger."

Under 1940-talet fanns det till och med kommersiella produkter som marknadsfördes som "glykolatorer" och "glykolizerare" för att skydda hem och kontor. Intresse för tekniken avtog dock när antibiotika blev allmänt tillgängliga.

Utmaningar och framtid

Trots de lovande resultaten finns det fortfarande frågor som behöver besvaras. Det är till exempel oklart exakt hur glykoler inaktiverar virus och bakterier. Forskare undersöker också om långvarig exponering för glykolångor kan ha några negativa hälsoeffekter, även om tidigare studier tyder på att de är säkra i de koncentrationer som används för desinfektion.

En annan utmaning är att implementera tekniken i stor skala. Även om kostnaden är låg, krävs det investeringar i utrustning och utbildning för att säkerställa korrekt användning. Men med den ökande risken för nya pandemier och det växande motståndet mot antibiotika, kan glykolångor bli en viktig del av framtidens smittskydd.

Forskare världen över undersöker nu möjligheterna att använda denna gamla teknik på nya sätt. Om resultaten fortsätter att vara positiva, kan glykolångor snart bli ett standardverktyg för att förebygga luftburna sjukdomar – och kanske till och med stoppa nästa pandemi innan den bryter ut.