En död skog utan liv

Skogsbotten var en enda brun fläck. Inga ormbunkar, inga buskar, inga blommor – och absolut inget djurliv. Allt var dött utom raderna av nyplanterade trädplantor.

Det var vad undersökande journalisten Nate Halverson upptäckte under en svampplockningstur i den kaliforniska vildmarken nära Lassen Peak. Han fick senare veta att området hade besprutats med det omdebatterade ogräsmedlet glyfosat, mer känt under varumärket Roundup.

Skogsmyndigheten och skogsindustrins hemliga krig mot naturen

I veckans avsnitt av podden Reveal avslöjar Halverson i en ettårig undersökning hur USA:s skogsmyndighet (US Forest Service) och skogsbolag använder glyfosat i rekordstora mängder i Kaliforniens skogar. Syftet är att återplantera skogsmark som decimerats av år av enorma skogsbränder.

Men priset för denna åtgärd är högt. Craig Thomas, expert på brandåterställning, varnar för samarbetet mellan kemikalieindustrin och skogsmyndigheten: ”Äktenskapet mellan kemikalieindustrin och skogsmyndigheten måste granskas på djupet.” Han jämför skogsmyndighetens beroende av glyfosat med en missbrukare som behöver rehabilitering: ”De är beroende av herbicider och glyfosat – de måste få hjälp.”

Varför glyfosat skadar mer än det hjälper

Glyfosat används för att ta död på konkurrerande växter som annars skulle hämma tillväxten av de nyplanterade träden. Men effekten är förödande för hela ekosystemet:

  • Död mark: Glyfosat dödar inte bara ogräs – det utrotar även svampar, insekter och andra organismer som är avgörande för en frisk skog.
  • Ingen återhämtning: Utan biologisk mångfald återhämtar sig skogen långsamt, om alls. De nyplanterade träden står ensamma i en död miljö.
  • Försurning och förorening: Glyfosat och andra kemikalier läcker ut i vattendrag och skadar både människor och djur.

En nationell trend med allvarliga konsekvenser

Kalifornien är inte ensamt. I stora delar av USA och världen används glyfosat i stor skala för att snabbt återplantera skog efter bränder. Men forskare varnar för att kortsiktiga lösningar riskerar att skapa långsiktiga problem:

”Vi bygger inte en hållbar skog om vi dödar allt liv i marken. Det här är som att ge en cancerpatient en smärtstillande tablett och tro att det löser problemet.”
— Craig Thomas, brandåterställningsexpert

Kan skogen räddas utan gift?

Alternativa metoder finns, men de kräver mer tid och resurser. Vissa skogsägare experimenterar med:

  • Naturlig återhämtning: Att låta skogen återhämta sig utan mänsklig inblandning, vilket gynnar biologisk mångfald.
  • Mekanisk ogräsbekämpning: Att använda maskiner istället för kemikalier för att ta bort konkurrerande växter.
  • Agroforestry: Att kombinera skogsbruk med jordbruk för att skapa mer motståndskraftiga ekosystem.

Men dessa metoder är ofta dyrare och mindre effektiva på kort sikt – vilket gör att många skogsbolag och myndigheter fortsätter att luta sig mot glyfosat.

Vad kan göras?

Experter och miljöorganisationer kräver en omedelbar granskning av skogsmyndighetens användning av glyfosat. De efterlyser:

  • En minskning av kemikalieanvändningen till förmån för hållbara metoder.
  • Strikta regler för när och hur glyfosat får användas.
  • Ökad forskning om alternativa metoder för skogsåterhämtning.

Frågan är om politiker och skogsindustrin är redo att ta ansvar – innan det är för sent.