Washington Posts opinionsavdelning har lanserat podden Make It Make Sense, en ny flaggskeppssatsning som officiellt släpptes i måndags. Bakom projektet står opinionsredaktör Adam O’Neal, biträdande redaktör James Hohmann samt kolumnister som Carine Hajjar, Kate Andrews, Dominic Pino och Jason Willick. De flesta är nyrekryterade, en del av avdelningens hårda högerpivot under ledning av Jeff Bezos.

Trots att podden funnits sedan slutet av februari har den endast 20 avsnitt och 515 prenumeranter på sin dedikerade YouTube-kanal. Lanseringstrailern på Washington Posts huvudkanal, som har 2,85 miljoner prenumeranter, har endast 1 400 visningar. Siffrorna gäller för onsdagseftermiddagen och kan ha ändrats sedan dess.

Den nya opinionsavdelningens satsning på video har misslyckats publikt, precis som andra miljardärsfinansierade medieprojekt med liknande modell. Innehållet uppfattas som tråkigt, tittarsiffrorna är minimala, och bakomliggande aktörer har länge signalerat att de inte bryr sig om publikens intresse. Trots pratet om en "marknadsplats för idéer" framstår Make It Make Sense som ännu en högerinriktad påverkansoperation som endast existerar tack vare en miljardärs ekonomiska stöd.

Enligt Status kostade de 80 000 dollar som satsades på utrustning endast video- och ljudutrustning, inte hela studion. Studion är inredd med träpaneler, en bardisk, soffor och en liten inramad amerikansk flagga på bakväggen. Bakom sofforna där programledarna sitter hänger en betydligt större bild av en cowboy på hästryggen.

Washington Posts videoteam har krympt från cirka 60 medarbetare för två år sedan till endast tre idag.

Kritik och låga betyg

På Apple Podcasts har podden endast fyra omdömen och ett snittbetyg på 2,3 av fem. Den mest positiva recensionen, som citeras av 404 Media:s Jason Koebler, lyder:

"Det här är dåligt och de som gör det borde skämmas."
På Spotify har podden ett snittbetyg på 2,8 av fem. En video som publicerades i tisdags, inspelad i den nya studion, har endast 217 visningar. De videor som når hundratals visningar är enligt Koebler troligen främst "hat-tittande".

Formatet och innehållet

Formatet påminner om en oplanerad inspelning av en redaktionell mötesdiskussion. Programledarna sitter på sofforna under träpaneler och cowboybilden och diskuterar ämnen som varför cannabis är farligare än många tror, vad media missförstod om Covid, hur man ska hantera rasistiska statyer och varför Twitch-streamern Hasan Piker är dålig.

Koebler transkriberade de första 19 sekunderna av ett avsnitt och fann att en programledare blev förvirrad mitt i en mening om någon sittande president någonsin deltagit i en muntlig förhandling i Högsta domstolen. En annan programledare svarade: "Jag tror det. Jag tror det." En tredje drog slutsatsen: "Det här..."