Domstol avslog pseudonymitet för doktorand som anklagar Yale för diskriminering

En federal appellationsdomstol i USA har fastställt en tidigare dom som avslog en doktorand vid Yale Law School rätt att vara anonym i en rättsprocess mot universitetet. Beslutet fattades av domarna Dennis Jacobs, Richard C. Wesley och Michael H. Park i målet Doe v. Yale Univ.

Den anonyma studenten, som benämns som Jane Doe, överklagade en tidigare domstolsbeslut som avslog hennes begäran att få föra talan under pseudonym. Hon anklagar Yale University, samt två anställda vid universitetet, för diskriminering och repressalier på grund av hennes psykiatriska tillstånd. Doe hävdar även att universitetet brutit mot sitt avtal genom att inte bevilja henne en årsförlängning av sin doktorandtjänst, vilket hon menar krävs för att färdigställa sin avhandling.

I sin stämning begärde Doe även att få föra talan under pseudonym, med motiveringen att offentliggörandet av hennes identitet skulle skada hennes akademiska och yrkesmässiga framtid. Hon påstod att uppgifter om hennes medicinska tillstånd, behandlingshistorik och hur dessa påverkat hennes studieresultat skulle avslöjas, vilket skulle kunna förvärra hennes psykiatriska tillstånd och leda till stigmatisering.

Den 17 juni 2025 avslog distriktsdomstolen hennes begäran. Domstolen hänvisade till tidigare prejudikat, bland annat Sealed Plaintiff v. Sealed Defendant (2:a Cir. 2008), och konstaterade att man redan vidtagit åtgärder för att skydda hennes integritet genom att hemlighålla medicinsk information. Doe lämnade in en begäran om omprövning tre dagar senare, med bifogade intyg från sin psykiater som styrkte hennes påståenden om risk för allvarlig psykisk skada. Domstolen avslog även denna begäran med motiveringen att den nya bevisningen borde ha presenterats tidigare.

Appellationsdomstolen fastställde distriktsdomstolens beslut och konstaterade att denna agerat korrekt. Enligt Federal Rule of Civil Procedure 10(a) måste alla parter namnges i en stämningsansökan för att säkerställa öppenhet i rättsprocesser. Domstolen påpekade dock att det finns undantag från denna regel, men att dessa måste tillämpas restriktivt.

Domstolen bedömde att Doe inte uppfyllde kraven för att få föra talan under pseudonym. Hon hade inte kunnat visa att hennes rätt till en rättvis rättegång skulle äventyras i tillräcklig utsträckning för att motivera anonymitet. Dessutom ansågs de åtgärder som redan vidtagits för att skydda hennes integritet vara tillräckliga.

Beslutet understryker vikten av transparens i rättsliga processer, även i fall där känsliga uppgifter är inblandade. Samtidigt belyser det de utmaningar som personer med psykisk ohälsa kan ställas inför när de väljer att driva rättsliga frågor.