Domstol tillåter anonymitet trots tidigare offentliggörande – en nyckelprincip?

En nyligen avgjord dom i New York, P.F. v. M.B., har väckt frågor om rätten till anonymitet i rättsliga processer. Domaren Scott Dunn i Queens County tillät nyligen en part, M.B., att använda pseudonym i fortsatta handlingar trots att namnet tidigare varit offentligt.

Enligt uppgifterna hade M.B. och käranden, P.F., haft en allvarlig romans under tiden som M.B. var gift med en annan person. P.F. hävdar vidare att M.B. och dennes make, Calcetas, utan hennes samtycke spridit intima bilder och videor av henne till hennes mor, affärskontakter och en tredje part som tidigare avsett köpa hennes företag. Dessutom påstår P.F. att de använt sociala medier och e-post för att hota och skada hennes rykte.

P.F. hade begärt och beviljats anonymitet redan i augusti 2023, medan M.B. fram till dess varit namngiven i handlingarna. I april 2025 inlämnade M.B. en motansökan där han anklagade P.F. för olaglig spridning av intima bilder samt påstådd misshandel genom förgiftning. I juli 2025 ansökte M.B. om att få använda pseudonym i fortsatta handlingar.

Domstolen beslutade att tillåta M.B. att använda pseudonym i framtida handlingar med motiveringen att:

• Anklagelserna rörande spridning av så kallad hämndporr inte omfattar statlig verksamhet, vilket innebär att allmänhetens insyn inte påverkas negativt.
• Innehållet i anklagelserna är av yttersta privat natur och rör hämndporr.
• M.B. har risk för ytterligare psykisk och fysisk skada om han tvingas fortsätta processen med sitt riktiga namn.

I sin ansökan framhöll M.B. att han lider av mardrömmar, sömnproblem och tvingats till terapi på grund av P.F.:s handlingar. Han menade vidare att fortsatt användning av hans namn skulle öka risken för ytterligare exponering och förödmjukelse.

Domstolen underströk att M.B. endast begär anonymitet för framtida handlingar och inte retroaktivt, vilket ytterligare talade för att bevilja begäran.

En balansgång mellan privatliv och insyn

Fallet belyser den svåra avvägningen mellan rätten till privatliv och allmänhetens rätt till insyn i rättsliga förfaranden. Medan anonymitet tidigare ofta beviljats i fall med sexuella övergrepp eller integritetskränkningar, är det ovanligt att en part tillåts anonymitet efter att ha varit namngiven under en längre tid.

Domstolens beslut kan ses som en signal om att även senare inslagna vägar till anonymitet kan vara motiverade i särskilt känsliga fall, så länge det inte skadar allmänhetens insyn.