Roberts-dominerade domstol godkänner Alabamas valkretsindelning – ett klart politiskt ställningstagande

I en uppseendeväckande och politiskt laddad dom har USA:s högsta domstol under ledning av chefsdomaren John Roberts i natt beslutat att tillåta Alabamas omstridda valkretsindelning för 2026 års mellanval. Avgörandet, som fattades med röstsiffrorna 6-3 längs partilinjer, strider mot tidigare prejudikat och riskerar att kraftigt minska den svarta representationen i kongressen.

Beslutet kommer mindre än två veckor efter att domstolen i fallet Louisiana v. Callais i praktiken avskaffade delar av Voting Rights Act, vilket banat väg för delstater att genomföra mer partiska valkretsindelningar. I Alabamas fall hade domstolen tidigare två gånger avslagit den aktuella kartan – senast 2022 i fallet Allen v. Milligan, där domstolen krävde att en andra majoritets-svart valkrets skulle skapas. Trots detta har nu en majoritet av de republikanskt tillsatta domarna valt att frångå tidigare avgöranden och godkänna den omstridda kartan.

En dom som gynnar ena sidan

Kartan som nu träder i kraft innebär att Alabamas svarta väljare, som utgör 27 procent av befolkningen, endast kommer att kunna välja sin kandidat i en av sju kongressdistrikt. Tidigare fanns två majoritets-svarta distrikt representerade av demokrater. Republikanska ledare i delstaten har dessutom uttalat att de avser att eliminera även det kvarvarande majoritets-svarta distriktet inför framtida val, vilket skulle innebära att en delstat med en central roll i medborgarrättsrörelsen – hemvist för bland annat Montgomery-bussbojkotten, Freedom Rides och Bloody Sunday – helt saknar svart representation i kongressen.

Avgörandet innebär att den nuvarande kartan med sex distrikt till republikanska fördelar och ett till demokrater träder i kraft omedelbart. Domstolen har dock öppnat för att delstaten kan försöka genomföra en ännu mer snedvriden karta med sju distrikt till republikanska fördelar inför 2028 års val.

Domstolens trovärdighet ifrågasätts

Avgörandet har väckt stark kritik från rättsvetare och medborgarrättsorganisationer. Kareem Crayton, expert på valkretsindelning vid Brennan Center for Justice, menar att domstolens agerande är ett tydligt tecken på partiskhet.

"Det är svårt att tro på chefsdomaren Roberts påstående att domstolen inte är en politisk aktör när man ser hur avgöranden fattas för att gynna ena sidan. Man behöver inte ha en juristexamen för att inse att något märkligt pågår."

Avgörandet markerar en tydlig förändring i domstolens inställning till valkretsindelning. Sedan 2020 års folkräkning har republikanska ledare i Alabama kämpat för en karta som ger svarta väljare möjlighet att välja sin kandidat i endast ett distrikt. Med det nya beslutet har de nu fått gehör för sin strategi, trots att det strider mot tidigare prejudikat och domstolens egna uttalanden om opartiskhet.

Kritiker varnar för att beslutet kommer att få långtgående konsekvenser för det amerikanska demokratiska systemet. Genom att öppna för mer partisk gerrymandering riskerar domstolen att ytterligare polarisera politiken och underminera förtroendet för valprocessen.