Chevrolet Electrovair II: GM:s banbrytande elbil från 1966 som banade väg för dagens elbilar

Under 1960-talet var bensin billigt och muskelbilarnas era på topp. Samtidigt utforskade General Motors (GM) framtidens teknik genom att utveckla den experimentella elbilen Chevrolet Electrovair II. Denna ombyggda Chevrolet Corvair från 1966 var inte avsedd för massproduktion, utan fungerade som en testplattform för att undersöka elbilarnas potential för allmänheten.

En tidig satsning på elbilar trots billig bensin

Det kan tyckas märkligt att GM satsade på en elbil 1966, när bensin kostade endast 30 cent per gallon (motsvarande cirka 3,10 dollar idag) och servicestationer dessutom serverade kunder med gratis drickglas. Trots detta var Electrovair II ett imponerande tekniskt framsteg för sin tid. Projektet var dock inte GM:s första möte med elbilar – redan vid sekelskiftet 1900 marknadsförde företaget elektriska lastbilar, och under 1960-talet fortsatte utvecklingen med bland annat den första versionen av Electrovair 1964 och den vansinniga Electrovan 1966, som utvecklades tillsammans med Union Carbide och använde bränslecellsteknik.

Tekniska innovationer och utmaningar

Electrovair II baserades på den lättaste bilen i GM:s utbud 1966 – Chevrolet Corvair. Plattformen valdes för att minimera vikt, vilket var avgörande för elbilarnas räckvidd och prestanda. Istället för traditionella blybatterier använde GM silver-zinkbatterier, en teknik som främst användes inom flygindustrin. Dessa batterier var lätta, hade hög effekt och god energilagring, men hade också stora nackdelar: de var extremt dyra (cirka 160 000 dollar i dagens penningvärde) och hade en mycket begränsad livslängd på endast cirka 100 laddningar.

Totalt bestod batteripaketet av 286 celler som placerades i Corvairs främre bagageutrymme och bakmotorutrymme. En 115-hästkrafters elmotor från GM:s Delco Products Division drev bilen, som vägde totalt 680 kg mer än originalmodellen på grund av batterierna. Om blybatterier hade använts hade vikten istället ökat med cirka 1 200 kg – nästan lika mycket som en hel Corvair.

Electrovair II levererade 26,4 kWh elektrisk effekt, vilket gav en räckvidd på 40–70 mil. Accelerationen och köregenskaperna var jämförbara med en bensindriven Corvair från samma tid. Räckvidden låg dessutom nära den EPA-beräknade räckvidden för den första generationens Nissan Leaf 2011, som var den första massproducerade elbilen och kom mer än femtio år efter Electrovair II.

Ett arv som banade väg för moderna elbilar

Trots sina begränsningar var Electrovair II ett viktigt steg i elbilsutvecklingen. GM:s fortsatta arbete ledde senare till lanseringen av EV1 1996–1999, den första moderna elbilen från en stor tillverkare som erbjöds till allmänheten. Electrovair II visar att visionärer inom bilindustrin redan på 1960-talet insåg potentialen i elbilar – långt innan dagens klimatkrav och tekniska genombrott gjorde elbilar till en självklarhet.

"Electrovair II var inte bara en teknisk kuriositet, utan ett bevis på att elbilar kunde fungera redan för 50 år sedan. Trots begränsningar i räckvidd och batteriteknik visade GM att framtidens teknik var möjlig redan då."