Falsk lagtext har fått domstolar att godkänna vapentillstånd i 'känsliga områden'

En felaktig lagreferens får domstolar att feltolka historisk vapenlagstiftning

En ny forskningsartikel publicerad i Journal of Law & Civil Governance vid Texas A&M University avslöjar hur en felaktig lagreferens har fått domstolar att felaktigt godkänna vapentillstånd i så kallade "känsliga områden". Studien, som undersöker fallet New York State Rifle & Pistol Association v. Bruen, visar att domstolarna har missförstått den historiska lagstiftningen kring bärande av vapen.

Enligt Bruen-domen är det andra tillägget till USA:s konstitution presumtivt skyddande för aktiviteter som omfattas av dess klara text. En delstat måste därför motivera sina restriktioner genom att visa att de överensstämmer med USA:s historiska tradition av vapenreglering. Avgörandet har lett till att domstolarna försökt upprätthålla restriktioner som förbjuder vapen i olika "känsliga områden".

Domstolen i New York baserade sitt beslut på felaktiga grunder

I fallet Antonyuk v. James godkände domstolen i andra kretsen New Yorks restriktioner för vapenbärande i offentliga platser. Domstolen hävdade att historiska lagar från Virginia och North Carolina förbjöd bärande av vapen på marknader och mässor. Men enligt studien är detta påstående felaktigt.

Domstolen medgav att Virginia endast förbjöd bärande av vapen "i skräck för landet", men hävdade samtidigt att North Carolina inte hade någon sådan bestämmelse. Den menade att platsrestriktioner under slutet av 1800-talet följde North Carolinas modell. Studien visar dock att domstolen ignorerade den faktiska lagen i North Carolina.

En privat utgiven bok felaktigt använd som rättsligt stöd

År 1792 publicerade François-Xavier Martin A Collection of the Statutes of the Parliament of England in Force in the State of North-Carolina, som inkluderade Statute of Northampton från 1328. Domstolen i Bruen konstaterade att denna lag "har liten relevans för det andra tillägget som antogs 1791" och att den endast tillämpades på bärande av vapen i syfte att skrämma andra.

Trots detta använde domstolen i Antonyuk v. James Martin’s bok som rättsligt stöd för att hävda att North Carolina hade förbjudit bärande av vapen på offentliga platser. Studien visar dock att North Carolina redan 1741 hade en lag som endast förbjöd bärande av vapen "offensivt" och att detta gällde alla, medan slavar specifikt förbjöds att bära vapen över huvud taget.

Historisk lagstiftning har feltolkats upprepade gånger

Studien pekar också på att domstolen ignorerade tidigare prejudikat från North Carolina. I fallet State v. Huntly fastslogs att bärande av vapen i sig inte utgjorde något brott, såvida det inte gjordes i syfte att skrämma. Denna tolkning har upprepats i rättspraxis ända fram till 2024.

Domstolarna har alltså felaktigt använt Martin’s bok som rättsligt stöd för att begränsa bärandet av vapen. Även Högsta domstolens domare Stephen Breyer hänvisade till boken i sin avvikande mening i Bruen-fallet, där han hävdade att North Carolina hade antagit en lag som nästan ordagrant hade hämtats från Statute of Northampton.

"Det är häpnadsväckande att en privat utgiven bok har fått så stor inverkan på rättspraxis."

Konsekvenser för framtida vapenlagstiftning

Forskningen visar att felaktiga lagreferenser kan leda till allvarliga konsekvenser för rättssystemet. Studien understryker vikten av korrekt historisk forskning när domstolar ska avgöra frågor om vapenlagstiftning. Felaktiga prejudikat kan få långtgående effekter på medborgarnas rättigheter och staters möjligheter att reglera vapenanvändning.

Författaren till studien menar att domstolarna måste vara mer noggranna med att undersöka den faktiska historiska lagstiftningen innan de fattar beslut som påverkar medborgarnas rättigheter enligt det andra tillägget.