Högsta domstolen avvisar chansen att ompröva avgörande om religionsfrihet

Högsta domstolen har idag beviljat prövning i det uppmärksammade fallet St. Mary Catholic Parish v. Roy, men valt att endast ta upp två av tre frågor som presenterades i ansökan. Domstolen kommer att granska huruvida bristande allmängiltighet enligt prejudikatet Employment Division v. Smith kräver bevisning om obegränsat handlingsutrymme eller kategoriska undantag för liknande sekulära handlingar. Den andra frågan rör om prejudikatet Carson v. Makin endast gäller när staten explicit utesluter religiösa aktörer.

Däremot avvisade domstolen den tredje och mest avgörande frågan: om Employment Division v. Smith bör upphävas. Detta markerar ytterligare en gång att Högsta domstolen inte är beredd att ompröva det omdiskuterade prejudikatet från 1990, trots upprepade försök från religiösa grupper och rättslärda.

Fallet är ytterligare ett i raden av misslyckade försök att få domstolen att ompröva Smith. Sedan avgörandet Fulton v. City of Philadelphia 2021, där tre domare (Thomas, Alito och Gorsuch) uttryckte önskemål om att upphäva prejudikatet, har ingen ytterligare framgång nåtts. Domare Kavanaugh har tidigare antytt att prejudikatet Smith fortfarande är relevant, särskilt med hänvisning till senare avgöranden som Roman Catholic Diocese och Tandon.

Även domare Barretts inställning till prejudikatet har diskuterats. Enligt uppgift anses hon vid Notre Dame Law School vara av uppfattningen att Smith var korrekt avgjort och bör kvarstå. Professor Rick Garnett, hennes nära kollega och tidigare medarbetare, har aktivt försvarat prejudikatet. I en debattartikel i Wall Street Journal från september 2025 kritiserades dock Smith för att ge staten alltför stort handlingsutrymme att inskränka religionsfriheten. Garnett svarade med ett öppet brev där han försvarade prejudikatet.

Lori Windham från Becket Fund, som företräder St. Mary Catholic Parish, kommenterade debatten med att poängtera att kritiken mot Smith inte nödvändigtvis innebär att domstolarna skulle bli överdrivet inblandade om prejudikatet upphävdes. Windham menar att en sådan förändring snarare skulle stärka rättssäkerheten för religiösa samfund.

Varför är prejudikatet Employment Division v. Smith så omdiskuterat?

Employment Division v. Smith fastställde 1990 att staten inte behöver ge religiösa undantag från allmängiltiga lagar, så länge lagen inte riktar sig specifikt mot religion. Kritiker menar att detta prejudikat ger staten för stor makt att inskränka religionsfriheten, medan försvarare hävdar att det upprätthåller lagarnas neutralitet och förhindrar godtycke.

Vad betyder detta för framtida fall om religionsfrihet?

Även om Högsta domstolen ännu inte är redo att upphäva Smith, fortsätter debatten om religionsfrihetens gränser. Domstolens senaste beslut tyder på att prejudikatet kommer att bestå, åtminstone på kort sikt. Samtidigt kvarstår frågan om lägre domstolar fortsätter att tolka lagen på sätt som inskränker religiösa rättigheter, trots Högsta domstolens klargöranden.

För religiösa samfund och rättslärda innebär detta att fortsatt lobbying och politiska lösningar kan vara nödvändiga för att stärka religionsfriheten i praktiken.