Högsta domstolen granskar riskerna med två felaktiga läror om Fourth Amendment

Polisen begärde platsdata för 500 miljoner användare

För sju år sedan vände sig polisen i Midlothian, Virginia, till Google med en förfrågan: identifiera alla enheter som befann sig i eller nära en bank vid tiden för ett rån. Genom att använda tjänsten location history kunde Google plocka fram 19 enheter som matchade kriterierna. Efter ytterligare utredning stod det klart att en av dessa enheter tillhörde Okello Chatrie, som senare dömdes för brottet.

Två kontroversiella läror hotar Fourth Amendment

Högsta domstolen har nu fått i uppgift att bedöma om denna typ av geofence-warrants är förenliga med Fourth Amendment, som skyddar mot oskäliga sökningar och beslag. Fallet belyser två problematiska rättsliga läror som utvecklats under årens lopp:

• Tredjepartsdoktrinen: Enligt denna lära har man ingen rimlig förväntan på integritet för information som delas med tredje part, exempelvis banker eller teleoperatörer. Detta har tidigare använts för att rättfärdiga övervakning av bank- och telefonregister.
• Rimlighetsprincipen: Fourth Amendment gäller endast när det finns en rimlig förväntan på integritet. Denna princip har kritiserats för att vara för snäv i en digital tid där stora mängder personlig information lagras i molnet.

Kritik mot geofence-warrants

Chatries advokater menar att de så kallade geofence-warrants strider mot Fourth Amendment eftersom de är alltför vida och saknar tillräcklig precision. Enligt lagen måste en warrant vara baserad på sannolik grund och specifikt beskriva vad som ska sökas och beslagtas. Advokaten Adam Unikowsky varnade under muntlig förhandling för att en sådan logik skulle kunna leda till att myndigheter fritt kan genomsöka e-post, foton, kalendrar och andra dokument som lagras i molnet.

"Risken för missbruk är enorm. Informationen som samlas in kan avslöja känsliga detaljer om människors liv, såsom deras hälsa, religiösa tillhörighet eller politiska åsikter."

Myndigheternas motargument

Den amerikanska regeringen, representerad av biträdande justitieminister Eric Feigin, hävdar att geofence-warrants inte kräver någon form av warrant eftersom användare som delar sin platsdata frivilligt har gett upp sin rätt till integritet. Feigin försäkrade domstolen att argumentet inte skulle utvidgas till andra typer av data, men kritiker menar att gränsen mellan platsdata och annan personlig information är flytande.

Högsta domstolens avgörande kan få stor betydelse

Avgörandet i detta fall kan komma att påverka hur myndigheter i framtiden får tillgång till personlig information lagrad hos teknikföretag. Om domstolen slår fast att geofence-warrants är otillåtna, kan det stärka integritetsskyddet för miljontals amerikaner. Omvänt kan en tillåtande dom öppna dörren för ytterligare övervakning och insamling av personlig data.

Vad är en geofence-warrant?

En geofence-warrant är en rättslig order som tillåter myndigheter att begära platsdata för alla enheter som befunnit sig inom ett specifikt geografiskt område under en viss tid. Denna typ av warrant har blivit vanligare i takt med att smartphones och appar samlar in allt mer detaljerad platsinformation.