Sömntracking kan skapa mer oro än nytta
En ny studie publicerad i Frontiers in Psychology visar att sömnappar kan ha negativa effekter för personer med insomni. Trots att intresset för sömnhälsa och tillgången till appar har ökat, pekar forskningen på att dessa verktyg inte alltid är till hjälp.
Ortosomni – när sömndata skapar ångest
Forskare introducerar begreppet ortosomni, vilket innebär att personer blir alltför fokuserade på sömnstatistik och därmed får svårare att slappna av. Denna oro kan leda till sämre sömn, trots att avsikten var att förbättra den.
"Inom sömnmedicin talar man om ortosomni – när människor blir oroliga över sömndata och i sin tur sover sämre på grund av den informationen." – Alex Dimitriu, psykiater och sömnmedicinare
Hur fungerar sömnappar?
Sömnappar mäter ofta liknande parametrar, såsom:
- Tid till insomnande
- Total sovtid
- Sömnkvalitet och återhämtning
Tekniken är fortfarande ny, och forskarna betonar att mer kunskap krävs för att förstå hur olika grupper påverkas.
Studien: 1 002 deltagare undersöktes
Forskarna analyserade data från 1 002 vuxna i Norge. Deltagarna fick svara på frågor om sin sömnvanor, användning av sömnappar och upplevda effekter. Resultaten visade att:
- 46 % hade använt eller använde minst en sömnapp.
- Kvinnor och personer under 50 år var mer benägna att använda apparna.
- Ungdomar rapporterade starkare effekter, både positiva och negativa.
Positiva effekter dominerar – men oro förekommer
Av deltagarna uppgav 15 % att apparna förbättrade deras sömn, medan 2,3 % upplevde att sömnen försämrades. 48 % lärde sig mer om sin sömn tack vare apparna, men 17 % kände ökad oro.
Forskarna konstaterar att personer med insomnisymtom löpte större risk att påverkas negativt av sömnspårning.
Framtida forskning nödvändig
Håkon Lundekvam Berge, huvudförfattare till studien, understryker att snabb utveckling av sömnteknik kräver mer forskning för att förstå dess effekter på olika grupper.
"Den snabba utvecklingen av sömnappar ställer krav på forskarsamhället att följa med i teknikutvecklingen." – Håkon Lundekvam Berge, Universitetet i Bergen