En grön oas förvandlad till ödemark

För sju år sedan stod jag här, omgiven av en blomsterprydd äng som surrade av liv. Douglasgranar, incensecedrar och några av världens högsta sockertallar stod som skyddande jättar över en mångfald av arter – från gråvargar till nordamerikanska fiskmårdar. Här, i Lassen National Forest i nordöstra Kalifornien, kunde jag andas ut, plocka svamp och njuta av stillheten.

Idag är bilden en helt annan. Den tidigare ängen är nu en solblekt, karg ödemark. Inga fåglar. Inga djur. Inga insekter. Inga stora träd. Endast vulkanstenar och en kuslig tystnad. Skogsbränderna Dixie Fire 2021 och Park Fire 2024 härjade här, men det är inte bränderna som orsakat denna död. Det är människorna.

Naturen återhämtar sig – men inte här

Några minuter längre fram har naturen redan börjat läka. Bergsgranar, tallar och andra unga träd spirar bland vildhallonbuskar och gula gullris. Bin surrar mellan blommorna. Men på den privata skogsmarken framför mig syns inget sådant liv. Endast rad efter rad av konstgjorda, tätt planterade barrträd – alla mindre än 30 centimeter höga. Det beror på att skogsbolag och amerikanska skogsmyndigheten regelbundet besprutar avverkade och brandhärjade områden med glyfosat, den verksamma substansen i Roundup.

Detta landskap, som sträcker sig över tiotusentals hektar, är ett av de mest besprutade i Kalifornien. Här passerar Pacific Crest Trail, den berömda vandringsleden som skildrats i filmen Wild med Reese Witherspoon. Ändå är området fortfarande en måneaktig ödemark, fem år efter Dixie Fire.

Glyfosatets dolda krig mot skogarna

Glyfosat är ett av världens mest använda bekämpningsmedel, men också ett av de mest omdebatterade. Studier har kopplat det till hälsoproblem hos människor och djur, och EU har nyligen förlängt tillståndet för användning endast till 2026. Ändå fortsätter skogsindustrin och myndigheterna i USA att använda det i stor skala.

Enligt rapporter från Center for Biological Diversity har glyfosatanvändningen i amerikanska skogar ökat med över 100 % sedan 2012. Syftet är att eliminera konkurrerande växtlighet och säkerställa att endast de ekonomiskt värdefulla träden – ofta snabbväxande barrträd – överlever. Men priset är högt: hela ekosystem slås ut, och marken förblir steril i åratal.

"Det här är inte bara en miljökatastrof – det är ett misslyckande för hela vårt sätt att se på skogsförvaltning. Vi förstör något som borde vara en tillgång för kommande generationer."
Melissa Lewis, författare och lokalbo

Varför fortsätter besprutningen?

Skogsindustrin hävdar att glyfosat är nödvändigt för att effektivt återplantera och kontrollera skadedjur. Men kritiker menar att det finns alternativa metoder, som mekanisk rensning eller biologisk kontroll, som inte skadar miljön på samma sätt. Trots detta fortsätter myndigheterna att godkänna användningen.

I Kalifornien, där skogsbränder är en naturlig del av ekosystemet, borde naturen kunna återhämta sig själv. Men istället för att låta den göra det, besprutas marken med kemikalier som dödar allt liv i sin väg. Resultatet är en konstgjord ödemark där inget nytt växer – förutom de planterade träden som skogsbolagen tjänar pengar på.

En varning för framtiden

Om vi fortsätter på denna väg riskerar vi att förlora inte bara skogarna, utan också den biologiska mångfalden och de ekosystemtjänster de tillhandahåller. Från ren luft till rent vatten – skogarna är avgörande för vår överlevnad. Men när vi ersätter naturliga ekosystem med kemiskt sterila plantager, förlorar vi mer än vi vinner.

Frågan är: hur länge till ska vi acceptera att skogsindustrin och myndigheterna prioriterar kortsiktiga ekonomiska vinster framför en hållbar framtid?