Rättslig prövning tillåten: Anställds inlägg om Charlie Kirk kan leda till skadestånd

En domstol i Florida har nyligen fattat beslut i fallet McVeigh v. Kelly, där en tidigare anställd vid en myndighet anklagar sin arbetsgivare för att ha brutit mot yttrandefriheten. Domstolen, ledd av chefsdomare Allen Winsor i Middle District of Florida, har slagit fast att fallet kan gå vidare till nästa prövningsfas.

Enligt domstolens beslut ska alla påstådda fakta i stämningsansökan antas vara sanna tills vidare. Den anklagande parten, McVeigh, arbetade som ekonomiadministratör vid myndigheten. Kort efter mordet på den konservative aktivisten Charlie Kirk publicerade McVeigh en bild på Kirk på sin privata Instagram, med kommentaren:

"Äntligen, den här rasisten fick inte bara en skråma. Var fanns alla de goda grabbarna med gevär? TÄNKER OCH BÖNER. LÅT OSS INTE GÖRA DETTA POLITISKT etc."

Instagramkontot var privat och endast McVeighs vänner hade tillgång till det. Kontot och inlägget identifierade varken McVeigh själv eller hans arbetsgivare. McVeigh ändrade också sitt Facebookfoto till en grafiktext som löd: "Inte den amerikanska regeringen som ber oss att inte önska döden åt människor." Detta inlägg var däremot offentligt och synligt för alla internetanvändare. Varken Facebook- eller Instagraminläggen kopplade McVeigh till sin arbetsgivare.

Efter publiceringen skickade en bekant ett meddelande till McVeigh och anklagade honom för att "önska döden åt personer med Kirks åsikter". McVeigh ändrade därefter sitt Instagraminlägg för att mildra tonen. Fem dagar efter mordet fick McVeigh ett avskedsbrev från myndighetens HR-avdelning. HR-handläggaren meddelade att uppsägningen hade "något att göra med Charlie Kirk … ett inlägg du gjorde eller liknande".

Några dagar senare upptäckte McVeigh ett Instagramkonto som hade publicerat hans Facebookfoto, Instagraminlägg och LinkedIn-profil tillsammans med ett meddelande till myndigheten om McVeighs inlägg. McVeigh misstänker att den bekanta som kontaktade honom också rapporterade inläggen till myndigheten.

Yttrandefrihet vs arbetsgivarens intressen

För att McVeighs stämning ska kunna bifallas måste han enligt lagen uppfylla tre villkor:

• Privatpersonens yttrande: Inläggen måste ha gjorts som privatperson och beröra en fråga av allmänt intresse.
• Intresseavvägning: McVeighs rätt till yttrandefrihet måste väga tyngre än arbetsgivarens intresse av effektiv verksamhetsutövning (enligt rättsfallet Pickering v. Board of Education, 1968).
• Orsakssamband: Inläggen måste ha varit orsaken till uppsägningen.

Myndigheten har inte bestritt något av dessa villkor, men fokuserar enbart på det andra villkoret – intresseavvägningen enligt Pickering. Eftersom myndigheten inte har presenterat några argument för de två andra villkoren antar domstolen att McVeigh har uppfyllt dem.

Domstolen måste nu bedöma om McVeigh har presenterat tillräckligt med fakta för att hans fall ska kunna överleva intresseavvägningen. Enligt Pickering-testet ska domstolen väga McVeighs intresse av att uttrycka sig mot myndighetens intresse av att bedriva sin verksamhet effektivt. Vid bedömningen tas hänsyn till:

• Om yttrandet hindrar myndighetens förmåga att utföra sina uppgifter effektivt.
• Sättet, tidpunkten och platsen för yttrandet.
• Sammanhanget i vilket yttrandet gjordes.

Intresseavvägningen kan vara komplex och kräver ofta mer utredning än vad som kan göras i ett tidigt skede av processen. Domstolen konstaterar dock att McVeigh har presenterat tillräckligt med fakta för att fallet ska kunna prövas vidare.