Journalister stämmer utbildningsdepartementet för att stoppa hemlighållande av diskrimineringsutredningar

I början av året, strax innan Donald Trumps andra presidentinstallation, fryste USA:s utbildningsdepartement plötsligt den offentliga listan över skolor och universitet som utreds för eventuella brott mot elevers medborgerliga rättigheter. Sedan dess har listan förblivit oförändrad.

Denna förändring har fått allvarliga konsekvenser för granskande journalister, utbildningsaktivister och föräldrar som tidigare kunnat följa myndighetens arbete. Jodi Cohen och Jennifer Smith Richards, två erfarna utbildningsreportrar på ProPublica, använde tidigare listan regelbundet i sitt arbete.

– Man kunde ringa eller få ett tips om en skoldistrikt och sedan kontrollera om den stod med på listan över utredningar, säger Cohen. Det gjorde det också möjligt att se mönster i vilka typer av utredningar som inleddes och var de ägde rum.

Under decennier har Office for Civil Rights arbetat för att upprätthålla elevers konstitutionella rättigheter och skydda mot diskriminering baserat på funktionsnedsättning, ras, nationalitet och kön. Nu, utan en tillgänglig lista, riskerar allmänheten att gå miste om insyn i myndighetens prioriteringar.

Fokus på vissa typer av diskriminering – och bortprioritering av andra

I början av 2025 nådde Cohen och Smith Richards källor inom utbildningsdepartementet. De fick veta att myndigheten kraftigt hade minskat sina utredningar av vissa former av diskriminering i skolor. I en publicerad artikel avslöjade de hur Trump-administrationen nu främst fokuserade på utredningar rörande antisemitism, förbud för transatleter i kvinnliga idrottslag och påstådd diskriminering av vita elever.

Samtidigt rapporterades det om att klagomål gällande rasistisk mobbning av svarta elever ignorerades, medan fall rörande transpersoners rättigheter i skolan prioriterades.

Försök till insyn stoppas av myndigheten

Under hela 2025 bad reportrarna utbildningsdepartementet om uppdateringar gällande pågående utredningar. De skickade även in förfrågningar enligt Freedom of Information Act (FOIA) för att få tillgång till dokument om nya utredningar, tidigare överenskommelser med universitet och skoldistrikt samt kommunikationer med privata grupper.

Även om myndigheten ibland skickar ut pressmeddelanden om vissa fall, förblir majoriteten av arbetet dolt för allmänheten. Det finns inget sätt att säkert veta vilka typer av diskrimineringsärenden som prioriteras.

I slutet av februari 2026 – ett år efter att reportrarna publicerade sin första artikel och efter upprepade förfrågningar – hade utbildningsdepartementet ännu inte lämnat ut ett enda dokument. Därefter valde ProPublica att stämma myndigheten.

I en nyligen inlämnad stämningsansökan begärde utbildningsdepartementet att fallet skulle avskrivas. I sitt svar hävdade de att de fortfarande utvärderade reportrarnas förfrågningar och letade efter potentiellt besvarande dokument.

En kostsam och tidskrävande process

Att stämma en myndighet är ingen lätt process för journalister eller nyhetsorganisationer. Det är både kostsamt och tidskrävande, och resultatet kan dröja månader eller till och med år – längre än vad de flesta reportrar har tid att arbeta med ett enskilt projekt.